Oförståeligt och oförlåtligt.
När jag tittar på mina barn kan jag inte förstå hur man inte kan bry sig om dom. Hur man kan leva med att inte vilja träffa dom. Sina egna jävla barnbarn!
Att inte ens komma när Lovis fyller år, att knappt villa hålla i pysen när man ser honom för första gången och att inte ens höra av sig på månader ..
En sak är säker, när jag blir mormor/farmor, kommer jag alltid att finnas där, alltid!
Men jag kommer även alltid vara evigt tacksam för att dom har mina syskon ( som är underbara) och även thias föräldrar och syskon som också dom är helt underbara!!
Hej!
Brukar läsa din blogg och du har så fina barn, idag när jag läste ditt inlägg så känner jag igen mig så mycket i det du skriver
Jag har en pappa som jag inte träffat på snart 2 år och han har träffat min dotter som blir 3 år snart 2 gånger.... Jag förstår inte heller hur man bara kan strunta i allt...
Skickar en kram till dig och förstår helt hur du känner
Kram Anna
det är samma sak med L farmor och farfar så jäkla oförlåtligt! så fina barn och hur kan man ens skita i dom ...
Han är så OTROLIGT SÖT! Smälter när jag ser bilderna. Dottern din också, såklart!
Vad heter dina barn i mellannamn?